Om föreningen‎ > ‎

Historia

av Jenny Hällström


Under 1920-talet präglades Malmö stads bostadsbyggande till stor del utav den turbulenta omvärlden efter 1:a världskrigets slut men även av nya tankar som fick fotfäste inom samhällsplanering, konst, arkitektur och avantgardistiska rörelser. Arkitekturen under decenniet kom att formas av både traditionella, klassicistiska drag men även av de nya modernistiska idealen. I Malmö blev det aldrig någon svår konflikt mellan dessa strömmingar, många av husen bär drag av både funktionalism och klassicism, och flera av stadens arkitekter verkade i detta gränsland.
En djup konjunkturnedgång med arbetslöshet och bostadsnöd inledde årtiondet. 1919 fick socialdemokraterna makten i stadsfullmäktige och ett utav de största problemen de fick ta itu med var bostadsfrågan för stadens medborgare. Efter att hyresregleringslagarna slopats 1923 kom de privata bostadsbyggande åter igång. 1925 bildades en Malmöavdelning till Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB). En mängd lägenheter uppfördes nu i kooperativ regi, bland annat genom HSB, men det fanns även en mängd andra kooperativa bostadsorganisationer vid den här tiden. Samtidigt planerades nya omdanande general-, översikts- och stadsplaner för hela staden, influerade av internationella tankar om stadslandskap och landskapsvård.
Det är med denna bakgrund som våra två bostadshus i föreningen uppfördes. Tillsammans med de två husen bredvid var kvarteret Kapellryggen med sina lamellhus (parallellhus i modernistisk tappning) inte en ny företeelse enbart för Malmö utan även för Sverige. Två intressanta namn i stadens dåtida arkitektur- och stadsplanering var ansvariga för att planerna, ritningarna och att området kom att genomföras; arkitekten Fritz Österlind och planeraren Erik Bülow Hübe.

Arkitekten Fritz Österlind (1885-1959)

En av de mest produktiva arkitekterna i Malmö under 1920-30-talet var Fritz Österlind. Född i Hörby, utbildad på akademin i Köpenhamn innan han återvände till Skåne som ung arkitekt. Som ung hade han arbetat som murare innan han kom att praktisera på det stora arkitektkontoret Ewe & Melin, som följdes av eget kontor i Malmö. En stor del utav hans produktion var bostadshus med små, välplanerade lägenheter för arbetarfamiljer och med ett långt samarbete med HSB som uppdragsgivare. Andra bostadshus som Österlind har ritat i Malmö är bl a husen vid Mäster Eriks plan i Västra Sorgenfri, bostadshus vid Fersens väg, HSB-husen vid bland annat Exercisgatan, Solters plan, Davidshallsgatan m fl.

1:e stadsingenjör Erik Bülow Hübe (1879-1963)

En annan person som präglat vårt bostadsområdes utformning är stadsplaneraren och trädgårdsanläggaren Erik Bülow Hübe. Bülow Hübe är planeraren bakom bland annat Pildammsparken, Ribersborg, Friluftsstaden och Malmö som parkstad och badort för stadens eget folk. Under hans 25 verksamma år i Malmö intresserade sig han i hög grad för de nya stadsbyggnadsteorierna där träd, planteringar och grönska skulle ge medborgarna möjlighet till rekreation och bättre levnadsmiljöer. Under hans tid verkade han även för att man i stadsplanen kunde bestämma om bebyggelsen skulle vara sluten eller öppen. Stadsplanen för Kapellryggen fastställdes 1933 och innebar just en övergång från slutna kvarter och gaturum till en öppen stadsbild.

Kvarteret Kapellryggen

Byggnaderna vid Kapellgatan och Nikolaigatan kom att spegla årtiondets klassicistiska och funktionalistiska strömningar i symbios. Hela kvarteret byggdes ut i två etapper. Första etappen uppfördes 1929 av Malmöarkitekten Carl Rosell. Husen uppfördes inte omkring en gård på traditionellt sätt utan som fristående lamellhus med putsade fasader. Här kunde ljus och luft få fritt tillträde enligt de nya funktionalistiska stadsbyggnadsprinciperna, med trapphus och kök åt norr medan bostadsrummen förlades mot söder. Från 1933 uppfördes de två sista byggnaderna i kvarteret, ritade av Österlind. De två bostadsrättsföreningarna fick de signifikanta namnen Solhus och Solgården. Dessa kom, tillsammans med Bülow Hübes moderna stadsplan, att uppmärksammas i tidskriften Byggmästaren som ett exempel på ett nytt radikalt och öppet byggnadssätt. Ett fullt modernt uttryckssätt realiserades dock inte i byggnaderna, stora delar av 20-talets klassicism finns kvar, med brutet tak, gesimser, friser och spröjsade fönster.
Många idéer om nya bostadsförhållanden kom att prägla 20-talet, inte minst socialdemokraterna tillsatte utredningar, men idéerna kom även från sekelskiftets kulturradikaler och dess tankar om det goda hemmet. Under 30-talet började man även vetenskapligt undersöka och studera bostaden som resulterade i de nya svenska byggnormerna. I praktiken kom även HSB att spela en avgörande roll för att höja den svenska bostadsstandarden. Ambitionerna var att producera billiga och modernt utrustade lägenheter. Förbättrad levnadsnivå i form av sopnedkast, kök med diskho och rinnande varmvatten, ändamålsenliga köksskåp och köksutrustning, tvättstugor och även badrum blev standard i mindre lägenheter. Elektriskt ljus blev också vanligare. Planlösningen förändrades också med bättre utnyttjade ytor. Lägenheterna och rummens storlek minskades generellt och takhöjden sänktes, mittkorridoren försvann till förmån för en mer kvadratisk hall och kakelugnen när centralvärme kom att införas som standard. I det moderna folkhemmet upphörde tjänstfolket allt mer att synas vilket i planlösningarna resulterade i att jungfrukammare och separat kökstrappa allt mer sällan ritades in.
Till stora delar har våra byggnader och trädgårdarna däremellan kvar sitt huvudsakliga uttryck från 30-talets början och dåtidens moderna bostadsideal. Var tid har dock satt sin prägel på husen, t ex energibesparande åtgärder efter oljekrisen i form av fasadplattorna eller varje generations ommålningar eller tekniska krav på nya stammar eller inpasseringssystem. Men området utgör en viktig del i Malmös bostads- och stadsplanehistoria, i och med övergången från slutna gårdskvarter till öppna lamellhus med ljus och luft, där Kapellryggen sedan kom att följas av liknande kvarter kring Lönngatan i Rönneholm, Ribersborg och i Kirseberg.

Källor

  • Byggmästaren (1929) Allmänna upplagan, Bülow Hübe, E. ”Lamellhus istället för radhus?”
  • Diaz, M., Tykesson, T. (2005) Funkis i Malmö, Historiska Media, Lund
  • Tykesson, T., Magnusson Staaf, B. (1996) Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 1878-1945, Carlsson Bokförlag, Stockholm.
  • Tykesson, T. red. et al. (2001) Guide till Malmös arkitektur, Arkitektur Förlag AB, Stockholm.
  • Wittstrand, A. (2007) Stadens landskap. Erik Bülow Hübe och Malmö, Carlsson Bokförlag, Stockholm.